elinlarssson

Jag hatar fucking jävla söndagar. Man orkar inte göra ett skit på dom. Och man har inte lust att göra nått heller. Inte jag iallafall. För 3 år sen älskade jag söndagar. För det betydde oftast bio klockan 19, sova med jp, pluggga spanska med jp och ligga uppe aslänge och prata om allt och inget. Och sedan upp tidigt för att äta frukost och fixa sig. Varför går jag inte på bio nu? Varför pluggar jag inte spanska? Vad är det som har gjort så allt förändrats så? Det är saker jag inte vet. Kommer aldrig få reda på svaret heller. Vad är det som ändrats på dom här 3 åren? Saker förändras varje dag. Antingen så ser man det inte.. Lr så vill man inte se det. Jag tror att nör mina problem kommer, så vägrar jag inse att de är verkligheten. Jag tror att jag vill ha det som när man var liten och allting ordnades efter nån dag. Var man osams med nån så skrattade man lite sen var det över. Återigen... Varför kan man inte skratta bort allt dåligt.

Nu har jag bara suttit här och skrivit en massa skit så jag missade I en annan del av köping. Det som är de bästa på min söndag. Aja, imorn är det måndag och då är det syslöjd första timmen som gäller. Det här blir säkert mitt sista inlägg för jag har aldrig nått intressant att skriva och sen blir det bara nördigt som de här inlägget. Och jag blir bara ledsen på nått konstigt sätt.

Hejdå bloggen!